Fina vänner

Vad skulle man göra utan sina fina vänner?

Det känns alltid varmt i hjärtat när man inser att det finns folk där ute som uppskattar en för den man är! Tack för att ni finns :)

Nu väntar jag ännu mer till hösten, vad många olika anledningar :)

//Sofi

Dag 10 - Fem bilder från ett minne 2011

Detta var ett mycket enkelt val gällande vilket minne jag skulle välja. Mina 2 mån., 3 v. i USA förstås! Dock blev det jättesvårt att välja vilka bilder. Till slut kom jag fram till att välja en bild från de olika ställena jag/vi besökte: DC, Connecticut, New York, Virginia Beach och finally Indianapolis.

DC innebar family reunion och en massa monument och muséer. Bl.a. fick vi en awesome guidning inne på the Capitol.

I Connecticut träffade vi också släktingar, dock på lite närmare håll, nämligen två av pappas kusiner varav här syns Verna mitt i bilden och pappas andra kusins fru och pappas skolkamrat Britt bredvid henne.

Från pappas kusiner i Connecticut var det bara ett stenkast med pendeltåg till  New York så dit var vi två ggr :) Här är vi på besök i efterlängtade Central Park! Dock hann vi inte utforska hela... Överlag var jag annars mest rädd i NYC men just Central Park var awesome!

Semester på tu man hand blev det för mig och Pete i Virginia Beach där vi njöt av stranden som vi dock måste pendla till med buss.

Indianapolis var förstås lika mycket mitt jobb men min vistelse där får respresenteras av den här bilden på mig och min underbara host family på Indianapolis Zoo :) Fr. vänster Amos, Nathan, jag, Flannery & Sarah ♥

Vart rusar tiden?

Det verkar som om tiden rusar iväg, både kortsiktigt och långsiktigt sett.

Det känns som om det var helt nyss jag fick praktikplatsen vid insten och som helt nyss vi flyttade. Ändå har det nu gått 4 mån respektive snart ett halvår! Wheew! Samtidigt känns det också som om jag jobbade i evigheter*. Det var en mycket lärorik tid om än ibland något intensiv**. Gällande den andra förändringen så passar det iaf mina vänner bra eftersom Fia konstaterade att jag nu är mer lössläppt (eller vad var det nu du sa? :)) Alltså mer tillgänglig :P

Långsiktigt, så inser vi, och återkommer vi till, i gänget att vår tid i Åbo snart går på sitt 5e år! Härriguuud, rent ut sagt! Det har gått så fort! Jag minns ännu  så tydligt vissa händelser ur gulisveckan. Jag minns vårt galna första år, då I did a lot of firsts. Jag minns den kaotiska våren år 2 då jag var kroniskt efter med allting eftersom jag försökte pussla ihop engelskastudier, biämnesstudier, föreningsliv och kärleken. Jag minns hur vi år 3 hoppfullt började med vår kandi och hur många av oss ännu år 4 kämpade*** med eländet samtidigt som hösten år 4 var då som gänget splittrades p.g.a. språkpraktik. Jaaa-a tiden går fort. Så även denna sommar som känns som den snart redan är slut fast det inte var så hemskt länge sen den började... Men hösten blir nog bra den med, bring it on baby!


//Sofi

*) fast på ett bra sätt!
**) Jag räknade att jag sista konferens veckan jobbade lite på 53 h, d.v.s. ung. 17 h övertid...
***) och fortfarande kämpar *host*