Vart rusar tiden?

Det verkar som om tiden rusar iväg, både kortsiktigt och långsiktigt sett.

Det känns som om det var helt nyss jag fick praktikplatsen vid insten och som helt nyss vi flyttade. Ändå har det nu gått 4 mån respektive snart ett halvår! Wheew! Samtidigt känns det också som om jag jobbade i evigheter*. Det var en mycket lärorik tid om än ibland något intensiv**. Gällande den andra förändringen så passar det iaf mina vänner bra eftersom Fia konstaterade att jag nu är mer lössläppt (eller vad var det nu du sa? :)) Alltså mer tillgänglig :P

Långsiktigt, så inser vi, och återkommer vi till, i gänget att vår tid i Åbo snart går på sitt 5e år! Härriguuud, rent ut sagt! Det har gått så fort! Jag minns ännu  så tydligt vissa händelser ur gulisveckan. Jag minns vårt galna första år, då I did a lot of firsts. Jag minns den kaotiska våren år 2 då jag var kroniskt efter med allting eftersom jag försökte pussla ihop engelskastudier, biämnesstudier, föreningsliv och kärleken. Jag minns hur vi år 3 hoppfullt började med vår kandi och hur många av oss ännu år 4 kämpade*** med eländet samtidigt som hösten år 4 var då som gänget splittrades p.g.a. språkpraktik. Jaaa-a tiden går fort. Så även denna sommar som känns som den snart redan är slut fast det inte var så hemskt länge sen den började... Men hösten blir nog bra den med, bring it on baby!


//Sofi

*) fast på ett bra sätt!
**) Jag räknade att jag sista konferens veckan jobbade lite på 53 h, d.v.s. ung. 17 h övertid...
***) och fortfarande kämpar *host*