Chicago

Eftersom jag för tillfället inte har ngt bättre för mig på jobbet kände jag att det var dags för Chicago-inlägget och guess what, jag kan spamma er med bilder! Så för en gång skull låter jag mina egna bilder berätta historien. Enjoy!

På väg mot Chicago skymtade detta gnm fönstret!

Och detta! Corn!

östra hamnen i Mariehamn? Nej, Chicago och Lake Michigan :)

Min lunch at a restautant at Navy Pier

The tall ships hade invaderat Chicago; här marknadsförs de som piratskepp^^

The Ferris Wheel @ Navy Pier

Vy över Chicago från Navy Pier

Från Navy Pier tog jag bussen norrut till Lincoln Park

Denna bild ville inte rotera men iaf ett supercoolt träd!

Mini-trädkramare ☼

Utflyktens huvudmål, Lincoln Park Conservatory

"Berömdheterna" Sausage tree

Dock var jag mest intresserad av The Orchid House

Funky orchidee

Modern konst?

Fish pond med tillhörande skylt som sade att man inte fick kasta nå slantar i vattnet!

Lincoln Park Zoo fanns längs vägen tillbaka mot downtown

Idyllisk vy från Lincoln Park mot downtown Chicago

Street art (notera: även denna bild ville inte rotera..)

"Dunderdans" i vårt område Oak Park på torsdagskvällen då vi också lyckades hamstra middag, efterrätt och frukost för $12 :)

Deras step routine :)

Och gatumusikanter också. Myyyycket duktig violinist, och gitarrist för den delen med (klassisk gitarr!) men e man violinist själv så e man lite partisk^^

Undertecknad i Oak Park neighbourhood, Chicago

Dag 2 blev vi avsläppta bredvid Millenium Park som jag utforskade alla delar av.

The jelly bean :)

Park i parken och jag hittade detta!

BP Bridge och Millenium Park i bakgrunden

Chicago Art Institute, ett av de bästa i världen, och jag var där!

Grant Park's Buckingham Fountain

Mera random parkkonst i Grant Park

Chicago Symphony Orchestras hem :)

Rehearsals inför kvällens performance av Grant Park Music Festival och The Book of Seven Seals för  orkester, mans- och damkör + 4 solister

En av sevärdheterna i Millenium Park; ansiktena skiftar och barnen kan leka i vattnet :)

Vy från bron från Millenium Park till the Art Institute. Sen gav mina batterier tyvärr upp (oche mina reserver som jag trodde var laddade var inte det...). Har dock lite bilder på telefonen från museet och Chicago Cultural Center som jag som hastigast besökte innan vi styrde kosan från Illinois mot Indiana. Första stoppet var Lafayette, IN, för lite uppbunkring av snabbmat innan vi kom till slutdestionation Indy, IN.

Det var en mycket intressant resa. Jag valde att spendera mina få timmar i Chicago väldigt koncentrerat och verkligen uppleva det jag såg istället för att vimsa hit och dit utan att egentligen uppleva ngnting. Plus att shoppa kan jag göra i Indy (vilket jag sen också gjorde en hel del i Edinburgh).

På återskrivande,

Sofi

PS. Jag ber om ursäkt för de felvända bilderna men de var vända när jag laddade upp dem... Sen hände det nåt och jag orkade inte fixa det.. Sori...

It's the final countdown

Så känns det faktiskt nu. Idag var det sista lektionsdagen med Tsuda-programmet, imorgon inleds sista hela helgen i USA och på måndag inleds sista arbetsveckan. Ho ho, fort går det.

Nu ikväll har jag flyttat ner alla mina kassar och väskor från tredje våningen och flyttat in i Flannerys rum eftersom de två nya studerandena (från Japan och Korea) kommer och flyttar in imorgon. Jag kommer dock att vara borta hela dagen i Columbus och Edinburgh Outlet Mall :) De här senaste dagarna har jag packat ihop ovannämnda kassar och väskor för att förbereda flytten downstairs. Jag har också sett till att städa lite, torkat damm och så. Det är så enkelt här eftersom de har wipes som är både rengörande och desificerande och som passar på de flesta ytor. Varför har vi int såna hemma? Eller har vi?

En annan sak som slagit mig är hur mycket stuff jag har samlat på mig de senaste månaderna. Det är int riktigt klokt! Och då har jag ännu saker på min to buy-lista... Kommer nog ha fullproppade väskor med mig hem^^

Denna senaste vecka har varit full med jobb och inte så mycket annat. Jag har varit stuck på kontoret sen i tisdags med bara lite hastiga utflykter; till pizza partyt på tisdagen på min lunchbreak, på lunch med Alicia på Bourboun Street Distillery på gatan mittemot kontoret i onsdags, och till USS Indianapolis memorial längs kanalen för att äta min lunch och äntligen fota det i torsdags. Idag fick jag (eller fick och fick, jag fick för Lauren men kanske inte för mig supervisor) äntligen vara med Tsuda girlsen på lektion igen! Eller ja, lektion och lektion, idag hade de sina gruppresentationer och jag fick vara den som höll koll på tiden och gav 5, 10 och 15 minuters varningar. Även om den sistnämnda aldrig behövdes så var jag gryyymt imponerad av tjejerna som första riktiga lektionsdagen knappt vågade säga ett ord. Idag pratade de utan att desto mera tappa bort sig och bara ett fåtal läste ur pappret. Och så hade de lagat snygga powerpoints :)

Jag höll dock nästan på och glömma bort att berätta om måndagen som faktiskt var riktigt trevlig! Jag spenderade förmiddagen på kontoret doing diverse men efter lunch gick jag till campus och lyssna på guest lecturen med the director från Girls Inc. och en av ICICs board members som först berätta lite allmänt om non-profits eller NGOs. Detvar en mycket bra och interaktiv föreläsning eftersom tjejerna också fick prova en av deras aktiviteter som de gör. Sedan traska vi alla iväg till bussen och efter en crowded bussress och en busschaufför som lite missa vårt stopp så kom vi fram till vår homestay coordinators hus för mini tea och cookie baking. Jag fick lära mig vad low tea och high tea är vilket jag inte hade vetat existerade tidigare. Vi fick svart te eller Earl Grey (som de här också kallar för Bergamot tea eftersom det är det som är i det) och high tea med tre olika rätter; två sorters scones till att börja med med vispgrädde eller smör följt av salta rätter, så som mini smörgåsar och crackers med laxröra, och slutligen en massa olika underbara cookies där the wafer cookies var min absoluta favorit. Jag har blivit lovad receptet på mejlen men jag tror att det krävs en påminnelse innan det kommer att dyka upp i min inbox. När vi hade avnjutit alla delikatesser var det dags att själva skrida till verket. Vi sku nämligen laga the number one most popular cookie in America, kan ni gissa vad det är? Jo chocolate chip cookies förstås! Lauren och en av host mammorna hade ställt i ordning 8 stationer för två att jobba vid. Eftersom jag var the odd man out fick jag hjälpa tillatt handleda en grupp men det var skoj det med. Dock tog det tuuusen år innan alla 8 batches of cookies blev färdiga och detta med varierande resultat. Efter första omgången gräddningar insåg alla att det behövdes lite mera mjöl i alla blandningar eftersom kakorna flöt ut så mycket (vilket kan bero på temperatyren fick vi lära oss). Allt eftersom vi bakade dök det upp fler och fler hosts och en del av dem började så småningom hjälpa till att reda upp allt eftersom alla blev färdiga. Det var riktigt trevligt och jag hjälpte till att torka disk medan jag chatted med de andra. Egentligen skulle det hela vara över 6.30 men jag var inte hemma förrän efter 9.30 men det varändå en mycket trevlig kväll. Homestay Lauren skjutsade hem mig och två av tjejerna så vi chatted in i det sista :) Hon är en mycket sweet lady som de säger här.

Imorgon bär det alltså av lite söderut till Columbus där vi ska till en gammaldags ice cream parlor som också är ett museum och sen ska vi och shoppa, wiie! Bränna lite mera pengar^^

Chicago ska som sagt få ett eget entry och kanske det t.o.m. får lite egenhändigt tagna bilder :P Vi får se!

På återskrivande,
Sofi

Ännu en bloggare mot hunger

Nu har jag gjort (eller rättare sagt kommer att göra) åtminstone 2 acts of charity detta år jämfört med det normala 1 gnm en extra inbetalning i samband med kåravgiften till förmån för ngt bra ändamål (detta år kommer mina extra euron att gå till Senegal).

Men till dagens budskap:

"Jag deltar i insamlingen Blogga mot hunger genom att skänka minst 5 euro (/50 kronor) till en organisation som verkar på Afrikas horn. Samtidigt uppmanar jag andra bloggare att också delta i kampanjen."

Info om hur du deltar hittar du i det föregående inlägget! Plus på eventets fb-sida.

Jag valde att betala in till UNICEFs finska insamling för barn gnm kampanjen "Öbor för varenda unge". UNICEF gav en ett val att välja mellan att ge pengar till krisbarnfonden för barn i krissituationer eller till barnfonden för de mest utsatta barnen (d.v.s. om google translate och min hjärna var någolunda pålitliga för tyvärr så var själva inbetalningssidan på svenska men det fanns ett nummer dit man kunde ringa om man ville ha svensk service!). Barnen är vår framtid varav min lott föll på denna insamling. Det var dock ett tufft val att välja mellan dessa två alternativ även om det till synes kanske inte ter sig så... Men i mitt huvud ser jag båda grupperna barn och det känns hemskt att välja bort den ena sidan..

Men donera ni också så blir fler hjälpta! Anta utmaningen!

På återskrivande,
Sofi

Blogga mot hunger

För vad som börjar vara flera veckor sen nu ren läste jag på Lisas blogg om att min "gamla" (alltså inte åldersmässigt då) lågstadielärare Karin hade startat en kampanj för folk, i synnerhet bloggare, att hjälpa till i kampen mot svälten på Afrikas horn. Jag surfade runt på nätet för att hitta nån insamling att stöda men det var inte så enkelt varvid projektet föll i glömska.

Så idag i en paus från mina jobbuppgifter hamna jag av nån anledning att surfa in på FB-sidan Alla på Åland och såg ett inlägg om att sidan har startat en kampanj vid namn

"Alla på Ålands"
Unicef-insamling - Öbor för varenda unge

Jag visste att detta var min cause! Här är länken till UNICEFs finska insamlingssida (och jaaa den e på svenska för alla ni bekymmersamma ålänningar där ute!). Om ni vill ha den svenska länken finns den på FB-sidan!

Så fort jag kommer hem från jobbet, vilket dock inte blir förrän mot kl 6 EST (7 timmar efter "där hemma"), ska jag göra min donation på åtminstone 5 euro och sen posta här på bloggen ett nytt inlägg med instruktionerna för hur också du kan göra för att delta om du inte redan listat ut det via mina länkar!

Ha en bra dag alla!

På återskrivande,
Sofi

Programfyllt

Även den här senaste veckan som gått har, som jag lite hastigt nämnde, varit intensiv och full av program.

Måndag:

• Jobba på kontoret 8:30-11:45 med diverse.

• Till campus för och lyssna på två stycken från Fever Basketball och köpa biljett till morgondagens match. PR-tjejen var bra på att aktivera och muta tjejerna med presenter om de svarade på eller ställde frågor :)

• Downtown walking tour till the Mall och visa Indianapolis Artsgarden som jag trodde sku vara mer imponerande men den var ändå mysig och jag åt min lunch där innan jag återvände till kontoret och jobba lite.

• Till The Natatorium och simma.

• Hem och äta middag och höra efter hur Amos första skoldag gått (bra var svaret).

Tisdag:

• Jobba på kontoret 8:30-11:35; kopiera papper, fixa infopapper, jobba på min supervisors artikel.

• Lunch framför datorn.

• Se till att min supervisor kom i tid till guest lecturen plus lyssna på och delta i den. Början var jättebra med en aktivitet för att engagera tjejerna och användande av metaforer men sen blev det för akademiskt, inte tillräckligt anpassat till deras situation och lite rushed. Sen tillbaka till kontoret och fixa med infopappretcinför State Fair transporten.

• Efter jobbet till Indiana History Center och ääääntligen köpa vykort, vidare till the Natatorium och simma sen buss downtown och middag på min nya favorit Chick-Fil-A innan the Fever-San Antonio game.

• Women's basketball game betyg: helt ok trots strul med en biljett för lite, utebliven kupong för hot dog och soda och lite busstrul. Skulle säkert ha njutit mera om jag också kunnat reglerna och men fick iaf eb t-shirt och mina 15 minutes 5 seconds of fame eftersom vi var the Group of the Game. Skjuts hem av Lauren men glömde min ryggsäck med simkläder och toelettväska.. Inte bra.

Onsdag:

• På kontoret 8:30-12:25; fixa färdigt första draftet av min sammanfattningen ev en study som min supervisor ska ha i sin artikel och stressa med att hitta en e-mail lista (som jag sen ändå hamna att lagavefter att ha lämnat voice mail åt 2 pers) precis innan jag sku till bussen.

• Buss till Indiana State Fair där 4 h spenderades med Laurens familj och bekanta, största delen av tiden bland alla rides som barnen i sällskapet älskade. Hann också med att äta chickend tenders with fries till lunch, titta på lite bebisdjur, smaka på Elephant Ear (yum!) och deep-fried Twinkie (unfried smakar bättre men Pete sku nog ha vari besviken om jag int sku ha testa^^) plus shoppa en souvernir mjukisgris åt mig själv och crazy gifts åt kärleken.

• Hemmakväll framför TVn helt exhausted samtidigt som Chicago (!) resan planerades, följt av packande av kappsäck.

Men Chicago (som var awesome efter en lite dålig start) förtjänar ett eget inlägg så på återskrivande,

Sofi

V. 31

När jag räknar tillbaka kommer jag fram till att jag har varit i USA i ung. 9 veckor, varav 6 veckor på egen hand. Det e ju helt sjukt! Jag har alltså ren jobbat över halva tiden här. Mindblowing..

Den här gågna veckan har varit ganska intense i.o.m. de sista förberedelserna inför japanskornas ankomst + själva ankomsten och de första dagarna. I måndags var helt ok dock. Jag hjälpte Lauren med att laga handouts plus att jag gjorde lite allmänna office tasks. Dessutom hade vi lunch alla som var på kontoret med en grad. student som kommer att vara på centret ett helt år fr.o.m. 22 augusti då höstterminen börjar. Jag träffade henner ren förut när jag precis hade börjat men det var kul att se henne igen. På eftermiddagen var jag och simmade och det var meningen att min host family sku komma hem. Dock hade de car problems men som tur var är Nathan utbildad bilmekaniker så problemet kunde åtgärdas även om det tog ett tag. Därför spenderade jag kvällen framför tv:n.

I tisdags fixade jag ännu en handout nametags åt Tsuda girlsen plus att jag kopierade papper och var allmön allt-i-allo. Vi hade en liten scare moment då vi trodde att japanskorna sku komma en dag senare än planerat men det visade sig tack o lov vara falskt alarm! Pheeew! Jag slutade tidigt men stannade downtown för att försöka urätta mitt vykortsärende men lyckades dock inte. Istället handlade jag lite torrvaror från Marsh och picknickade lite och läste bok i en park innan jag gick tillbaka till kontoret och åt min leftover sallad till middag. Sedan kom Lauren och hämtade mig och vi for till flygplatsen för att hämta japanskorna. Det var en mycket trött och tyst grupp på 16 tjejer som vi förde till sina limousine hemtransport. Dock fick alla sitt bagage även om 2stycken väskor hade spruckit.

Onsdagen kan kort och gott beskrivas som stressig. Det började helt bra med att jag for på jobb, dumpade mina saker och gick över till campus och klassrummet där kursen skulle hållas. Allt börja bra och vi hade lite frukost åt tjejerna och generell kursinfo samt homestay info. När det kom till min punkt att samla in allas papper och pass började det gå utför. Trots instruktioner på flygfältet och instruktioner åt homestay familjerna visade sig att bara ung. hälften hade fyllt i sin blankett. Nå efter lite om och men fick jag ihop alla papper utom ett och jag kunde bära hela bunten över till kontoret. Det första jag insåg var att de flesta blanketter innehöll åtminstone ett fel så det var bara att leta fram tippex och börja fylla i rätt information. Bl.a. var det svårt att veta att local home address inte betyder en address i Japan utan en adress i USA.. Suck, inte är det lätt men det gjorde inte mitt jobb enklare.. Sen började jakten mot klockan med att hinna kopiera 16 personers documentation: DS-2019 form, SEVIS fee receipt, visiting scholar form och pass inklusive visa page och båda sidor I-94 card; på 1,5 h.... Iiik! I slutändan fick jag byta strategi till att endast först kopiera alla passidor eftersom de var passena som behövdes inom kort för att de sku kunna få sina student IDs... Dock hade jag ett minor misshap med en stiftborttagare som gav mig två nasty "blodblåsor" på höger handens lillfinger. Anledningen till att jag från första början behövde manicken var att OIA (Office of International Affairs) behövde kopior på visastämpeln ovan på vilken I-94 kortet var stiftat som jag dessutom behöde kopiera baksidan på. Suck! Men jag hann iaf gå tillbaka med alla pass i tid. Dock hade jag missat lunchtiden men jag köpte 8 pieces of chicken och pommes frites från Chick-a-Filet vars pommes frites inte egentligen kan kallas det eftersom de är så mycket bättre! Väl tillbaka på kontoret åt jag min lunch och sen ägnades resten av dagen åt att kopiera resten av papprena plus att jag kopierade CVn åt min supervisor inför intervjuerna för office manager positionen som skulle hållas följande dag. Sista halvtimmen började jag dock fixa tjejernas e-mail accounts innan jag gick över till OIA med mina kopior. Efter det gick jag och simmade och guuud va fort tiden flög iväg. Min halvtimme i bassängen bara försvann, poof! Jag har utvecklat ett system som funkar för mig vilket är skönt: 10 min bröstsim, 10 min växelvis ryggsim och crawl, 5 min vattengymnastik och 5 min stretch. Resten av kvällen tror jag att jag var mest exhausted...

I torsdags hade en av japanskorna födelsedag så Lauren hade fixat med Hello Kitty cupcakes åt alla. Dessa var dekorerade med en söt Hello Kitty-ring <3 Jag spenderade förmiddagen med att vara med på writing classerna och delade ut papper och kollade hur långt de hann med olika uppgifter. Jag avbröt dock den andra lite tidigt så att jag kunde laga färdigt tjejernas usernames och ge dem till dem efter lunch. Eftermiddagens program var att lyssna på en guest lecture och det var intressant. Jafg hann också en sväng tillbaka till kontoret för vara på datorn och så hann jag höra lite av de sista intervjuerna för office manager positionen. Hoppas att de hittar nån som ens sku va hälften så trevlig och bra som Camilla var. På kvällen eftermiddagen följde jag med familjen på open house till Amos nya skola, the Project School. Jag tycker fortfarande att Kindergarten (5-åringar) räknas som skola och inte dagis. Sen e första klass när de är 6 år vilket förklarar varför jag allti tyckt att High School kids inte är lika stora som våra gymnasister... Barnen här ska alltså ren när de är fem år börja lära sig att läsa, räkna och skriva vilket dock redan påbörjas i Pre-School då de är 4 år... Dock är det inte mandatoy med pre-school och kindergarten i staten Indiana men de flesta går där iaf för att sen inte bli efter.. Det var en intressant upplevelse eftersom det inte bara var ett annat nationellt system utan också en annorlunda pedagogik. De integrerar mera lek och lärande plus uppmuntrar barns skapande. Det kändes lite som Waldorf/Steiner pedagogik på ett sätt. På kvällen kollade jag på tv bl.a. en inhemsk Indiana show i mockumentary style om en parkavdelning och dess medarbetare. Skitkul även om det kanske inte låter så! Efteråt kommer The Office som jag nu har börjat tolerera och sen en show om en tv-kanal featuring en av de där actor bröderna vars namn jag inte kommer på...

I fredags var det samma visa på morgonen med undantag av att tjejerna också var i computer laben. Andra lektionen slutade vi dock tidigt eftersom vi sku hinna gå till bussen som skulle ta oss till Baxter YMCA. Efter en 45 minuters bussresa där jag ensam eskorterade alla 16 tjejer och majoriteten av dem somnade på vägen Kom vi fram till vår destination som vi skulle. Väl där fick vi lunch i form av en låda från Panera Bread med en sandwich, chips och en kaka. Medan vi hade lunch hade tjejerna möjlighet att prata med YMCA's camp directors. Sen var det dags att gå ut och träffa 40 ungar i 10 års åldern som var där på läger. Tjejerna hade med sig origami papper, japansk mat som sushi och annat konstigt som pickled plum (jätteäckligt tydligen) och japanska bean bags att jonglera med. Det var jättelyckat, både barnen och tjejerna trivdes. Sedan bar det av tillbaka downtown och jag lämnade halva gänget att vänta på bussen och eskorterade resten tillbaka till campus innan jag gick en sväng till kontoret. Sen var det bussen hem som gällde. På kvällen for vi ut och äta med en annan familj till ett område som heter Fountain Square och en brittisk pub som hette Red Lion Grog House. Och vi hade en brittisk servitris också, music to my ears! Maten var också helt jättebra! Sen kom den andra familjen hem till oss ett tag och vi åt glass innan de for hem och jag spenderade kvällen framför tvn, igen!

På lördagen hade jag planerat ett fullt dagsprogram åt mig med utforskande av Lockerbie Square området, där James Whitcomb Riley museum home finns, + Mass Ave som också var i närheten. För 4 dollar fick jag en privatguidad tur av ett av de bästbevarade late Victorian Houses som finns och fick lära mig allt möjligt om poeten, författaren, musikern och skådespelaren Riley; välspenderade pengar med andra ord! Sedan gick jag upp och ner för Mass Ave och passade även på att handla lite presenter från Global Gifts och mat från Marsh innan jag for hem. Väl hemma chillade jag och såg på tv och lekte med iPaden resten av eftermiddagen. På kvällen hade vi gäster över på middag. Det var jättetrevligt och pappan i familjen var jätteintresserad av Finland och fråga en massa frågor som jag mer än gärna svarade på. På kvällen gottade jag mig med House, The Closer och Without a Trace på tv, awesome :)

I söndags var det min kompis Alicias dotter Marleys 3 års dag och jag fick följa mes hennes familj + de två japanska tjejerna som bor hos dem till The Rhythm Discovery Center där vi made a lot of noise innan vi hade lunch på Panera i våningen ovanför. Eftersom vi befann oss mitt i downtown såg vi också en massa GenCon deltagare identifierade antingen via sina inträdespass de hade runt halsen eller deras kostymer. På Panera såg vi en tjej som var målad ljusblå... När vi sen gick till Circle Center Mall såg vi ännu fler av dem och de var literally överallt! Quite funny! Sen tog jag bussen hem och vi for till poolen eftersom det var sista gången för säsongen. Dock hann vi bara så mycket som doppa oss innan vi var tvugna att gå ur poolen eftersom vakterna hade hört åska... De måste avvakta i 30 minuter och eftersom de sku stänga om 45 var det bara att packa ihop och åka hem... På kvällen for vi på Sunday Night dinner och jag fick smaka på Klondike glass vilket var awesome! Jag spenderadr också mycket tid med barnen ute på gården med the stomp rocket som Amos hade fått i födelsedagspresent.

Denna vecka har också varit intense p.g.a. alla aktiviteter vi haft.

På återskrivande,
Sofi

Random hopplock

Det var en omtumlande halv vecka men det är nog bättre nu även om humöret går lite upp och ner när jag är både glad för alla nya saker och upplevelser här men samtidigt saknar jag de där hemma.

Jag har haft huset för mig själv sen i onsdagskväll och det har också varit både skönt och lite tomt. Jag har kunnat kolla på tv hur mycket jag vill och när jag vill men jag har också saknat de små liven, Amos och Flannery. Det var meningen att de sku komma hem nu i eftermiddags men deras bil hade gått sönder.. Tur att pappan är utbildad bilmekaniker iaf så att de kanske kommer sig iväg imorgonbitti.

Jag har inte nämnt att sen jag har kommit hit har jag börjat träna mera regelbundet igen (jup du läste rätt syster!). Jag försöker att simma två ggr i veckan och nu kan jag faktiskt säga att jag gör det eftersom jag har gjort det i två veckor :) Och de 2-3 veckorna före det var jag och simmade 1 gång/vecka. Dessutom försöker jag att göra ett yogaprogram som jag har en appför på min iPad. Det har dock inte gått så bra den här halva senaste veckan men bättring bättring!

I söndags hade jag frukostdejt med Nichol från mitt jobb. Vi hade det jätteroligt, hon är en mycket utåtriktad och rolig person att vara med :) Vi kommer att hitta på mycket mer roligt! Sen hade vi tänkt antingen paddla kajak eller hyra en paddelboat och utforska kanalen. Så blev det dock inte eftersom vi träffade på två killar med 3-hjuls cyklar (ni vet såna som man sitter i som i en Harley ungefär om ni förstår liknelsen). Det visade sig att den ene av killarna jobbade på cykeluthyrningen och han lovade oss $5 rabatt (vilket i slutändan blev $5 var rabatt) :) Tack Nichol! Däremot var han helt usel på att ge directions så det tog oss ett tag att ta oss dit. Men vi for ut i en dryg halvtimme för att hinna tillbaka till kontoret och möta min supervisor som sku släppa in oss. Jag valde att komma dit också eftersom jag ville utnyttja centrets bokresurser inom interkulturell kommunikation. Jag håller på och spånar på min biämnesuppsats och det känns bra eftersom jag har så mycket resurser till mitt förfogande; secondary sources, primary material att hova in och människor som kan jättemycket om ämnet. Kandin får vila tills i höst så e det bara. Man måste utnyttja sina resurser :) Plus att jag inte alls är inspirerad att göra det nu.. Ny start i höst it is!

Japp det var mina tankar för tillfället!
På återskrivande,

Sofi